Inskolningen av en diktator

Böcker kan man ha mycket nytta av, oavsett om man som Carl Bildt (i ett förtvivlat försök att framstå som intellektuell) använder dem som projektiler gentemot sin partner, om man låter dem staga upp det skeva soffbordet, eller om man är fantasilös nog att använda dem på det gamla vanliga, småtråkiga sättet. Mitt flitiga läsande ger mig i varje fall insikt i fenomen som lätt går vanliga dödliga förbi, som t.ex. hur det går till när våra mest kända diktatorer låter sig utbildas på sin väg genom livet. OBS! Detta är inte en variant av Ira Levins Pojkarna från Brasilien, utan ett utsnitt från två personers tidiga bildningsgång, individer som kanske inte först och främst hade bildningen som sitt signum, och vars vilja att trycka på världen egenkonstruerade läror inte gav några överdrivet positiva resultat.

Den första ynglingen som vi beskådar såg ut så här någon gång i slutet av 1880-talet:

Denne något arrogant poserande gosse föddes den 18 december 1878 i Gori i Georgien i det dåvarande kejsardömet Ryssland och bar vid födseln namnet Josif Vissarionovitj Dzjugasjvili, men är betydligt mer känd under sitt "artistnamn" Stalin. Huruvida han intog en central position i sin skolklass är något jag är dåligt informerad om, men hans position på klassfotot indikerar att han själv gärna stod i centrum och hade en position där han kunde överblicka (övervaka?) sina klasskamrater, något som hans något dvärgväxta uppenbarelse emellertid måste ha inverkat menligt på:

Så raskt över till nästa klämkäcka gosse, som här avporträtteras omkring ett 10-tal år senare än sin "kollega":

En minst lika arrogant uppsyn kan skönjas på bilden, då denne yngling har hakan lika tydligt framskjuten som hos den tidigare avporträtterade gossen. Den här något dryge spolingen, född i Österrikiska Braunau am Inn den 20 april 1889, är tydligen när bilden togs fortfarande i pre-mustaschstadiet, men hade (i varje fall sedan släkten beslöt sig för att utmönstra det något tungvrickande namnet Schicklgruber) ett betydligt mera lättuttalat namn än sin kollega och gick därmed i graven så som han föddes, dvs under namnet Adolf Hitler. Även han visade sig ha en viss förkärlek för att övervaka sina landsmän och det är kanske därför inte med någon större förvåning som vi beskådar den position som han intar på sitt klassfoto. Som synes så har han i kraft av sin längd (eller med hjälp av ovanligt tjocka hålfotsinlägg) en betydligt bättre överblick över sina kamrater än vad hans ryske vän kunde åstadkomma:

Vad avslöjar nu detta? Kanske ingenting alls, kanske är tillvaron blott en okontrollerbar slump där vi förgäves försöker spåra mönster där det inte finns några och där alla försök att nå en djupare förklaring är dömda att stranda på förvillelsernas blindskär? Eller också finns det en synkronicitet som vi kan nå bara vi är villiga att gå bortom våra ytliga och bekväma betraktelsesätt och om vi låter hermeneutikens vingar föra oss till de sanningens tempel som vi annars är ovärdiga att inträda i. Mönster är i vilket fall som helst roliga att spåra, oavsett om de säger oss något av värde eller ej. Och, om du med det här i åtanke är villig att skärskåda dig själv, vilken position intog du själv på ditt klassfoto...? 

Bilderna är tagna ur:

Kotkin, Stephen, Stalin: Volume 1: Paradoxes of Power 1878-1928 (Penguin, New York, 2014) 
Ullrich, Volker, Hitler: A Biography: Volume 1. Ascent (The Bodley Head, London, 2016)