T-Ford-begreppen breder ut sig eller mångfald med begränsning

RFSL håller partiledardebatt i Kulturhuset i Stockholm, men väljer att utesluta ett parti som representerar åtminstone, lågt räknat, 12-15 % av den svenska valmanskåren. RFSL säger sig värna om minoriteter, uppmanar på sin hemsida att vi ska HBTQ-rösta i höst (vad nu det innebär?) och slåss för rättigheter för förtryckta grupper. Försöket att styra vårt röstande är kanske inte helt invändningsfritt, men får väl sägas vara i linje med både de personers/intressegruppers intressen som föreningen företräder och föreningens kamp för den egna existensen. Det är svårt att ha några invändningar mot RFSL praktiska arbete, även om det säkert förekommer misstag och felaktiga bedömningar även där, och det råder väl inte någon större tvekan om att föreningen behövs. Det går däremot att invända med kraft mot föreningens uppfattning om demokrati och de beskyllningar som riktas mot ett av riksdagens större partier.

Lars Johnsson på RFSL:s kommunikationsenhet har inga som helst problem med att avfärda SD som ett rasistiskt och odemokratiskt parti, utan att på något sätt bekymra sig om att ens försöka att belägga det påståendet. Det är naturligtvis ytterst allvarligt när en representant för en så pass tongivande organisation som RFSL slänger ur sig beskyllningar som knappast hade mottagits utan invändningar om de hade riktats mot någon av de grupper som RFSL företräder. Detta är dock helt i linje med RFSL:s hållning gentemot SD, och när nu det sistnämnda partiet utesluts från den debatt som RFSL arrangerar, så görs det i ”toleransens” och ”mångfaldens” tecken. RFSL:s förbundsordförande motiverar nämligen uteslutandet med följande ord: "Dels handlar det om grundideologi, SD delar in människor och utgår från att det finns ett rätt sätt att vara på. Vi vill vara tydliga med att säga att det i deras politik inte finns utrymme för den mångfald som vi är och vill se, säger Sandra Ehne [...]"

Det är därför svårt för mig att undvika att dra den slutsatsen att ”mångfald" är vad jag kallar för ett T-Ford-begrepp. Henry Fords kommentar om att du som kund ”kunde få din T-Ford i vilken färg som helst, bara du ville ha den svart” må vara delvis apokryfiskt, men det är inte desto mindre ytterst passande i det här sammanhanget (och i en hel del andra sammanhang inom den politiska sfären). Vad RFSL menar är alltså i klartext, att du får vara och tycka precis som du är bara du är och tycker som vi. Jag vet inte vad man ska säga om det konceptet för deltagare i en politisk debatt i ett åtminstone formellt sett demokratiskt samhälle? Så där överdrivet demokratiskt och vidsynt förefaller det dock inte vara. Och det blir onekligen rätt stort utrymme för oavsiktlig ironi när detta sätt att hantera meningsmotståndare äger rum inom ramarna för en debatt där deltagarna är överens om att det råder ökad intolerans i samhället.

Sedan vet jag självfallet att sakfrågorna är problematiska och att SD har en del åsikter som knappast går i linje med det vi förväntas tycka och som i vissa avseenden kan vara både direkt osmakliga och rent korkade. Det är de dock inte ensamma om bland de svenska riksdagspartierna. Men att förfäkta mångfald och samtidigt stänga ute människor, jag får det helt enkelt inte att gå ihop. Vad som dessutom verkar beklämmande uppenbart är att man från RFSL:s sida inte verkar ha någon som helst tilltro till slagkraftigheten i de egna argumenten. När Ehne hävdar att ett insläppande av SD i debatten gör att man "bidrar [...] till normaliseringen av deras politik", så är det som om representanterna för ett politiskt parti som RFSL värjer sig från med näbbar och klor skulle gå in i debatten och helt dominera den. Alternativet att man faktiskt skulle kunna diskutera med SD och omvända dem för den egna saken, på det sätt som parlamentariska demokratier förutsätts fungera, verkar överhuvudtaget inte finnas där. Jag har svårt att tolka det på annat sätt än att självförtroendet är tämligen urholkat hos RFSL och dess sympatisörer, och att de kanske i grunden inte har så starka argument för sin sak. Att hålla för öronen och skrika för att slippa höra påståenden som inte tilltalar en är ingen konstruktiv hållning, men det barnsliga förhållningssättet verkar vara RFSL:s enda sätt att hantera sina meningsmotståndare på. Konstruktiva dialoger är kanske inte alltid möjliga, men om de redan från början ersätts med tystnad, fördomar och uteslutning då har alla kommunikationsmöjligheter stängts på ett mycket effektivt och definitivt sätt. Jag har svårt att tro att man löser problem genom att blunda för dem, och ett bra sätt att alienera sina meningsmotståndare och göra dem ännu mer fientligt inställda är att behandla dem som parior. Det kan kanske förefalla som en praktisk problemlösning, men jag har svårt att se det som någonting annat än ett sätt att försöka släcka bränder med bensin.

https://www.expressen.se/nyheter/partiledarna-mots-i-debatt-pa-kulturhuset/

https://www.expressen.se/nyheter/sd-inte-inbjudna-till-rfsls-partiledardebatt-/